Reflektioner

Jag börjar med att säga sorry. Jag är ledsen. F’låt att det är så glest mellan inläggen. Inte för att jag m å s t e be någon om ursäkt, men kanske bara för att det är så himla mycket nu och jag tycker det är toktrist att bloggen hamnar på undantaget och jag behöver Läs Mer »

Reflektioner

Jag börjar med att säga sorry. Jag är ledsen. F’låt att det är så glest mellan inläggen. Inte för att jag m å s t e be någon om ursäkt, men kanske bara för att det är så himla mycket nu och jag tycker det är toktrist att bloggen hamnar på undantaget och jag behöver förlåta mig själv att jag helt enkelt inte hinner med allt som jag vill göra. Flera har uttryckt en önskan om att berätta mer om företagandet så här kommer en uppdatering på den fronten.
 
Redan oktober. September har gått åt till ömsom pappersarbete och ömsom nya moment som försäljningspitchar och formulerandet av affärsförslag. Hastigt och lustigt kom jag med på en Starta eget-kurs. Ett besök på Arbetsförmedlingen i rasande fart innan helgen, några övertygande samtal senare och vips var jag med. Avslutade dessutom förra veckan med ett möte på Almi företagspartner där jag träffade en härlig gubbe (får man kalla män 50+ för gubbar?) som gjorde mig alldeles fnissig och självsäker på ett utomordentligt osvenskt vis. Han ska hitta mig en mentor. Förstå så bra! Så i måndags började jag kursen i eget företagande. Fyra veckor på heltid. Vad tänkte jag? Så här efter tre dagar känns det hur bra som helst bitvis och andra stunder undrar jag vad jag gör där eftersom jag har massa idéer jag måste sälja in till potentiella kunder snarare än att sitta och anteckna dåligt formulerade säljargument som jag bättre hade kunnat googla fram. Nåväl, det ingår många föreläsningar från näringslivet vilket ger mig möjligheten att knyta kontakter och bygga ut mitt nätverk. Men halvtid hade varit rimligare för att hinna med det som jag faktiskt ska försörja mig på.
 
Som grädde på moset har jag hela sommaren tränat för att springa Tjur Ruset. Ett milslopp i obanad terräng. Sakta har jag byggt upp fysiken och efter italienresan påbörjades ett träningsprogram. I lugnt tempo har jag kört fyra pass i veckan, perfekta avbrott för en hjärna på högvarv, och succesivt ökat både hastighet och distans för att mitt problemknä ska hålla och få en chans att hinna med. När jag för ett tag sedan sprang första milen på flera flera år utan smärta var lyckan total! Sex veckor gick det bra. Sen blev jag förkyld. I mer än fjorton dagar nu har jag känt en infektion i kroppen och inte tränat alls, det började kännas bättre i helgen och jag planerade in ett pass igår, bara för att på eftermiddagen åter igen känna mig hängig, med halsont. Frustration är bara förnamnet, tävlingen är på söndag och jag kommer vad det verkar testa varianten att vila mig i form.
 
Marsipanrosen växer så det knakar just nu. Främst mentalt. Nya ord mer eller mindre varje dag, mer eller mindre begripliga och små pusselbitar som hamnar på plats i det sociala spelet. (Detta påminner mig om att jag inte gjorde en sedvanlig uppdatering på hennes 13-månadersdag, för tre veckor sen… Som sagt, det är mycket nu.) Hon ömsom spektaklar och fullkomligt överöser oss i pussar och ömsom testar gränser så det heter duga, nä det får minsann bli ett eget inlägg i ämnet, hur sent det än må vara.
 
I övrigt har ju jag och Hildur ett gemensamt projekt och nu måste jag ge det lite grafisk kärlek så det kan sjösättas. I keep you posted.
Med tanke på rubriken så bjuder jag på en indirekt bakom-kulisserna-bild från min vistelse i Stockholm i augusti. Den är tagen i Dusty Decos nya butik på Sibyllegatan och jag lyckades även fånga min egen reflektion i spegeln. Att skjuta från höften har man ju hört talas om, det är även applicerbart på fotografering som ni kan se.
 
Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it
 

7 kommentarer på "Reflektioner"

  1. Fia skriver:

    Wow, vad det hände grejer! Heja heja!!

  2. Frida skriver:

    Fina Spättan! Ser fram emot ditt och Hildurs projekt. Kramen

  3. Lotta skriver:

    Vilken härlig höst/vinter du kommer att få! Lycka till med allt. Ledsamt att läsa om din förkylning precis när du tränat och kan springa Tjur ruset! Härligt namn förresten. Springer ni inne bland tjurarna eller är det någon "verklig" tjur som springer efter eller före er? Folket i Kalmar stad har humor kan jag konstatera….. 🙂 Kram

  4. Petra skriver:

    hej bara, det låter som att du har fullt upp, 🙂 men vi hänger med ändå, oavsett om det inte är uppdateringar hela tiden.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Annons

Saras personliga

  • skogsvagen14_bergkvara06 Husdröm på Skogsvägen i Bergkvara

    Det var inte utan att jag föll som en fura när det här huset fastnade på näthinnan imorse. Ännu en hundraåring, vitmålad, med en fantastisk trädgård och med vinklar och vrår. Fast nästan dubbelt så stor som vårt casa dårå. Ja jösses, tänk om man bara kunde samla på vackra hus. Och tänk om man Läs Mer »

  • img_5454.jpg Hundraåringen

    Kanske har jag nämnt det förr men det är så himla häftigt att jag bara måste skriva ner det mer utförligt, dessutom passar det bra då jag kom över en gammal bild på vårt hus Hundraåringen häromdagen. 2007 lämnade vi ö-livet på Gotland för en permanent tillvaro i vår nya hemstad Kalmar. Eller nygamla får Läs Mer »

  • img_5337.jpg Helgpeppen!

    Jag har fått mejl och sms med frågor om det hänt något med tanke på bloggtystnaden. Nej, det har inte hänt ”något” det har bara varit hysteriskt mycket på alla fronter och jag har fått mobilisera all energi till höstens jobbpuckel. Nog om detta, vi packade väskorna och är nu på väg till Gotland, helgpeppen Läs Mer »

  • Steg ett mot nytt badrum

    Många (läs: min storayster till exempel) skulle troligen ha ett helfärdigt underlag med ritningar och produktlistor innan de drar igång en renovering. Eftersom jag tycker det är viktigare med rätt saker så kanske vi börjar i fel ände ibland. Som i helgen när Jesper hittade ett Gjutjärnsbadkar på Blocket. Eller på Blocket förresten, snarare 35 Läs Mer »