Hundraåringen

Kanske har jag nämnt det förr men det är så himla häftigt att jag bara måste skriva ner det mer utförligt, dessutom passar det bra då jag kom över en gammal bild på vårt hus Hundraåringen häromdagen. 2007 lämnade vi ö-livet på Gotland för en permanent tillvaro i vår nya hemstad Kalmar. Eller nygamla får Läs Mer »

Hundraåringen

Kanske har jag nämnt det förr men det är så himla häftigt att jag bara måste skriva ner det mer utförligt, dessutom passar det bra då jag kom över en gammal bild på vårt hus Hundraåringen häromdagen.

2007 lämnade vi ö-livet på Gotland för en permanent tillvaro i vår nya hemstad Kalmar. Eller nygamla får jag väl säga för jag hade ju haft det som studieort i några år, även om det knappast räknas eftersom det enda jag gjorde var att pendla mellan skolan i Nybro och Visby. Så det var med andra ögon som Jesper och jag cyklade runt och upptäckte vår nya gemensamma stad, så där som man gör när man försöker orientera sig om var oupptäckta guldkorn finns och var man vill bo.

Jag minns att vi cirkulerade i ett för oss hittills okänt bostadsområde och till slut hamnade på en stor allmänning. Där stod vi en stund med cyklarna, till höger om en stor tomt med en gul sekelskiftesvilla, med flaggstång och  gäst-/uthus med garage, och konstaterade att det var ett riktigt drömläge. ”Ett modernt Bullerbyn, här skulle man bo”. Efteråt kunde vi dock inte riktigt erinra oss exakt var det låg på kartan, men så var vi inte i husköpar-mode heller.

Istället letade vi bostadsrätt länge och väl, vilket resulterade i att vi till slut ombildade vår hyresrätt och när vi några år senare började leta hus så var det inte helt enkelt att uppfylla kravspecen.

Jag vet inte vilket hus i ordningen det var när vi precis efter semestern för två år sedan bokade in oss på en husvisning av en vit sekelskiftesvilla. Just den kvällen var jag på en middag med ett affärsnätverk och vi hade så när avbokat visningen eftersom huset dessutom var mindre än vi tänkt oss. Då visade det sig att en av tjejerna i nätverket bodde i ett av de kringliggande husen till objektet och peppade oss att gå på visningen så att vi kunde bli grannar. Så mellan huvudrätt och dessert så åkte jag på visningen ändå.

Resten är historia som man säger, efter ett ”-Nej tack, det uppfyller inte alla önskemål (få sovrum och ont om förvaring)” till mäklaren blev Jespers jobbresa ett par dagar senare inställd och vi åkte dit igen. Hur det nu kom sig så köpte vi huset för trots bristerna så var det liksom som att det valde oss.

Julen -14 flyttade vi in i Hundraåringen och när vänner och bekanta hälsade på och berömde både hus och läge så refererade vi till ”ja det är lite som ett modernt Bullerbyn”.

Kalla mig gärna trög men kanske var det för att huset var vitmålat, eller att tomten styckats av och uthuset och flaggstången på baksidan ersatts med ett grått nybygge, för det tog mig gott och väl ett halvår som husägare innan jag kom till insikt. En sommardag stod jag nämligen på allmänningen bredvid vår tomt. Jag vred på huvudet och Hundraåringen hamnade i blickfånget, kanske var det precis där jag stått med cykeln sju år tidigare? För plötsligt föll poletten ner. Vi hade ju för tusan gått och köpt  just d e t  d ä r  h u s e t.

Ja, för här skulle vi tydligen bo.

hundraaringen_2008 Hundraåringen 2008, mäklarbild Gardefalk & Co fastighetsmäklare (allmänningen finns bakom barrträden till vänster)

hundraaringen_2016Hundraåringen 2016, foto: Sara Zetterström

Det är många saker jag kan få lite magont över när det kommer till fastighetens förändring. Som att åtminstone åtta äppelträd fick stryka på foten för en gräsmatta modell mindre fotbollsplan. Eller att både flaggstång, lekstuga och gästhus funnits på tomten innan den styckades av – tre tunga kandidater på vår önskelista. Däremot är jag väldigt glad över att de förra ägarna lät lägga ett så fantastiskt fint tak och bygga den härliga altanen. Plus att vi har de bästa grannar man kan tänka sig…


6 kommentarer på "Hundraåringen"

  1. Sara skriver:

    Wow, älskar såna där historier! Tack för att du delar med dig !

    • Little Miss Fix It skriver:

      Jag med, har uppenbarligen bara lite svårt att se dem även om de befinner sig precis framför näsan på mig 😉

  2. Lovisa skriver:

    Så himla knäppt, kul och häftigt! Pga världens mes ickeexisterande lokalsinne får jag dessa aha-upplevelser väldigt ofta. Måste till exempel gå ut och lokalisera antingen larm- eller stortorget i stan varje gång jag går ut från en butik för att veta vart jag kom ifrån!

  3. Ems skriver:

    Fantastisk story. Nu är det så här va att jag är supergravid och jag saknar sönder er podd! Vill veta mer om din renovering och Hildurs hus. Känns som en kompis inte ringt på länge. Seså ut och podda nu 😉 för inte kan ni neka en gravid kvinna det?! Puss och kram

    • Little Miss Fix It skriver:

      Men åh, fina fina du! Den här kommentaren satte sig mitt i prick och jag städade undan barn och man, och avbröt upplösningen av Greklands stadsskuld och fångade Hildur i språnget för att tillmötesgå en gravid kvinnas önskningar. Tyvärr var tekniken lika ringrostig som vi så om du inte vill ha ett entimmes mässande av mig med inslag av Kalle Anka-röst så får du stilla dig en li-iten stund till. I helgen provar vi igen! Puss!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Annons

Hemma Hos Mig

  • img_5454.jpg Hundraåringen

    Kanske har jag nämnt det förr men det är så himla häftigt att jag bara måste skriva ner det mer utförligt, dessutom passar det bra då jag kom över en gammal bild på vårt hus Hundraåringen häromdagen. 2007 lämnade vi ö-livet på Gotland för en permanent tillvaro i vår nya hemstad Kalmar. Eller nygamla får Läs Mer »

  • littlemissfixit_newin_karlskronalampfabrik02 Senaste nytt

    I somras köpte jag ju en oljelampa till Torpet. Det är så himla mysigt med den typen av belysning tycker jag och redan där i Lysekil tittade vi på en storebror till Hundraåringen utan att göra slag i saken. Tidigare i veckan var Jesper och klippte sig och överraskade mig med att förutom nyfriserad komma Läs Mer »

  • img_4617-1.jpg Hörde jag torparhelg?!

    Ett lustigt sammanträffande, jag funderade på vad jag skulle blogga om idag på väg till jobbet och Johanna satte fingret på samma sak som jag tänkte då, att det går inflation i uttryck och jag tänkte just vad jag skulle skriva som rubrik istället för ”Happy Friday”. Kom inte på något revolutionerande, förr skrev jag ju Läs Mer »

  • littlemissfixit_happyfriday_pallobukett02 Happy Friday!

      Hur fort gick den här veckan? Plötsligt sitter jag här efter en tidig grillmiddag och har hela helgen framför mig igen. Den kommer bestå av listmålning på hemmaplan och middagsbjudningar på bortaplan. Idag cyklade jag inte förbi min favoritblomaffär Blomman för dagen på vägen hem för helgbuketten från förra veckan är fortfarande fantastiskt fin! Jag Läs Mer »